Månad: maj 2011

Förlag

Hästarna kommer

31 maj, 2011

Den här har snurrat i mitt huvud idag. Jag gillar Florence. Särskilt det där med att hunddagarna är över och att hästarna kommer för det känns så starkt. Dessutom kanske det stämmer in på mitt liv nu. Vem vet? Vi får se.

Följ och gilla:
Skrivande

Vilka är ni?

28 maj, 2011

I onsdags hade jag femtio unika läsare. Annars ligger normalfallet på trettiotre personer exakt. Flera av er söker på mitt namn, det toppar listan på mest sökta ord för att hamna här, så jag undrar, vilka är ni? Så många människor som läser min blogg och jag som inte är publicerad eller ens vet vad jag pratar om hälften av gångerna…

Jag är i vart fall mycket glad över er, och tacksam. Så tack för att ni läser, vilka ni än är.

Följ och gilla:
Skrivande

Det börjar dra ihop sig

Känns som om jag går mot en ände. Min bror tar sin gymnasieexamen på onsdag, han är stor nu, och jag är större, jag fyller snart trettio. Jag börjar bli trött på extrajobb och otrygg ekonomi, schemalagda sommarmånader och väntan, trött på att skriva för lådan (även om jag aldrig kan sluta skriva när jag väl har börjat, jag vet det nu) och än tröttare på att vänta på förlagssvar. Det är inte så att jag gnäller, jag konstaterar bara känslan i magen, den som summarer nu, som sluter samman allting, avslutar vissa förhoppningar och påbörjar andra, som sorterar och prioriterar. Jag ser vad jag behöver se och jag vet att jag behöver ett trivsamt och fast jobb, därifrån kommer allting annat. Även om jag inte har sagt det högt har jag som förhoppning att skrivandet skulle bli en inkomst förr eller senare, men det kanske den aldrig blir, och det är ingenting att sätta sin tilltro och sina år till. Någonting händer nu, någonting förändras, om det så är min fokus eller någonting utanför min kontroll. Mitt liv omformas och stöps på nytt och kanske tar det språng i år, kanske nästa, det är snart. Så säger min mage. Men vad det är återstår att se. Livet som det varit hittills kommer att bli något annat, det är jag säker på.
Jag har varit betyld nu i några dagar och är fortfarande inte frisk, men tänker försöka jobba i morgon. I dag ska jag och min lika betylda fästman masa oss ut till Vallda och dra vårt strå till stacken. Vi har fått i uppgift att bränna ut bilder på lillebror från dess att han var superliten och tog smörkniven ur byttan och sög av det kletiga smöret, var gång han fick chansen, till nu när han är längre än alla i familjen, fortfarande går under smeknamnet Lill och skatar på sin skateboard och ska knega Volvo i sommar och pratar om att resa efter det.

Jag känner mig gammal som tycker att han växer för fort, gammal som känner att tiden försvinner mellan mina fingrar, någonting jag först kunde hålla i och betrakta och strukturera men som jag alltmer flyter med i och försöker greppa som vatten. Jag gör väl fel som försöker greppa, antar jag. Det finns väl något som heter wake-board.

Följ och gilla:
Kaninhjärta

Det var här det hände

22 maj, 2011

En lagom kylig vårdag bäddade jag sängen direkt efter det att jag vaknat,
kopplade datorn i kontakten och satte mig att skriva. Det var innan frukost och
vi hade gäster; Kristoffers vän Lars. De satt och småpratade och drack kaffe och
läste Göteborgs-Posten i köket och jag skriver faktiskt som bäst då, påminner
mig om min tid hemma i Vallda när familjen stökade på håll och jag drog mig
undan och kreativiteten strömmade. Jag tror det har att göra med stunderna jag
missade, och missar, när jag hör röster på håll och ska bara, ska bara, lite
till, som Alfons Åberg.

Med andra ord har jag avslutat Kaninhjärtat och känner
mig väldans fri. Det är en skön känsla, den när man lyckats med något man
bestämt sig för.

Följ och gilla:
Förlag, Kaninhjärta

Gilla Böcker

20 maj, 2011

… in i leken. Eller ja, det är väl mitt
livs största allvar, så in i allvaret ska det vara.



Hej
Christin!

Tack
för ditt mejl, och för ditt manus!
Ämnet för ditt manus
intresserar mig mycket – jag har länge tyckt att det är för lite spöken i den
moderna litteraturen … Efter att ha kommit en bit in i ditt manus tycker jag
om det, men upplever det inte riktigt som färdigt.
Hur
har det gått med det andra förlaget? Om du inte bestämt något med dem så skulle
jag vilja läsa klart ditt manus och låta min kompanjon läsa det. Vet inte säkert
om det kommer att leda till något, men det är inte alls omöjligt. Om du redan
skrivit kontrakt på annat håll så kan jag bara gratulera!

Trevlig
helg!



Med vänlig hälsning
XXX

När blir ett manus färdigt?
Min känsla för Död mans grepp är stark och
samtidigt vet jag med mig att ett manus aldrig, aldrig kan bli färdigt. Men det
kan bli så bra som det har potential för, och mitt manus är inte bra som det har
potential för, det kan bli bättre, it always can. Så jag svarade längre än
såhär kommer jag inte med det på egen hand. Är ni däremot villiga att komma med
ändringsförslag och idéer så är jag villig att jobba, det har jag inga problem
med! Min känsla för manuset är stark och jag vill att det ska bli så bra som det
bara kan bli.

Jag är inte omöjlig jag heller. Jag vill.




Följ och gilla:
Skrivande

Boardy

19 maj, 2011

Jag läser Elin Boardys Allt som återstår och är alldeles hänförd. Livet när det kretsar kring en gård, kring en familj, generation efter generation står i så bjärt kontrast till hur vi lever idag att det blir som ett hål i magen. Jag kan se precis var ensamheten lyckats smyga sig in i våra moderna liv och jag faller hela tiden i tankar och märker att jag omedvetet jämför mig med huvudkaraktären Emma, vi är så olika! Tänk vad varje individ gav upp för gården och familjen förr och tänk vad vi tänker på oss själva nu. Dessutom älskar jag Elins språk, det fängslar mig. Väldigt inspirerande!

Sedan får vi se vart historien tar vägen, hur det avslutas. Ska ju inte ropa hej förrän the fat lady sings, så att säga.

Jag dansar med mitt bokmärke (i vänster hand)…

… och sedan i munnen som en ros.
Följ och gilla:
Böcker

Allt som återstår och Vincent

18 maj, 2011

Nu har jag lämnat tillbaka Cap Esterel av Tanja Langers (den var inte riktigt min grej, den boken, alldeles för svårfångad) på bibblan och lånat Allt som återstår skriven av min kära granne (Masthuggsbo) Elin Boardy (nej, vi har inte träffats, inte medvetet i vart fall men kanske på en spårvagn någon gång?) samt Fallet Vincent Franke av Christoffer Carlsson, som ju precis idag släppte sin andra bok Den enögda kaninen, vilken tycks få lysande recensioner. Ska bli kul att läsa Vincent, läste ju råmanuset innan det att Christoffer blev antagen av Piratförlaget, jag lekte rentav ”lektör” åt honom som en hjälp på traven och tyckte redan då att manuset hade stor potential. Nu har han blivit stor, min gamla skrivkollega, och det gläder mig! 🙂

Frågan är om jag hinner läsa två böcker under den korta lånetiden?

… så skulle jag ta om bilden, byta plats på böckerna, och Kristoffer säger något roligt…

… vad det nu var…

Sa jag att jag har jobbat idag?
Följ och gilla:
Skrivande

Som om/som att

Okej, hjälp mig nu, alla språkvetare där ute, alla skribenter och författare och så vidare; som om eller som att, och vad är skillnaden? Jag kan inte fastställa vilket som är korrekt, ”som om veleri går i släkten” eller ”som att veleri går i släkten” 🙂 är det tänkt såhär; ”en grönsak ska koka i cirka tjugo minuter, som om den får lite salt i vattnet smakar desto godare”? Och sedan; ”Det var dagen efter och Mary sov länge som att hon inte ville träffa Anne eller mamma”?
Är jag rätt ute nu? Söta rara Sara Kipara, hjälp!

Följ och gilla: