Den som känner för det

Jag sitter med Adas fina respons på Fåbelbarn framför mig och kan inte riktigt fokusera. Vilket vore fint att kunna, liksom nödvändigt. Den som känner för det får gärna ge mig energi idag, för fy katten så låg jag känner mig. Det är jobbsök, bröllopsnerver, tjafs kring min möhippa, framtidsoro, saker att göra, saker att planera, och tankarna bara maler, och magen gör ont.

Suck.

Hjälp?

Kommentarer

cyndi sa…
Hu, det där är ganska mycket det.
Låt det inte bli till en enda trasselklump i huvudet ;-)

Kom hit och drick te i mitt nya arbetsrum :-)

Jag kan berätta historier för dig ;-)


Lovable sa…
Åh,nej, inte du också. Jag känner mig halvgalen här hemma och vet knappt hur man för en sked till munnen längre. Usch, försök släppa tankarna, ta en promenad, se en film eller något annat. Sen attackerar man utmaningarna med ny energi. Själv avser jag att jogga bort eländet! Kramar till dig! Helena
Christin sa…
Tack, tjejor. Och jogga är bra, jag saknar naturen här, det borras och gnisslar, staden väsnas :) men film brukar annars hjälpa bra också. Jogga du, kolla sen en film som du gillar, det kan bli en riktig mood-changer :)
Denise sa…
Hm, verkar inte som att min kommentar kom med.Provar igen!
Bruden ska inte oroa sig över möhippa, jag och Lotten tar ansvar för det. Så poff, borta från dina grubblerier! ;)
Resten kan jag kanske inte göra så mycket åt, men kan erbjuda mig själv som promenadsällskap framåt kvällen, måste bara laga och äta middag först, kom nyss hem. Kram
Christin sa…
Tack, Denise, gulligt av dig :) jag tog mig i kragen och lagade mat, och nu ska jag spela lite dataspel. Sen, på't igen i morgon! Och jag är rädd att jag är lite för lat för en promenad idag :O men gärna en annan dag, snart! Är du ledig någon dag i veckan?
Denise sa…
Mat och datorspel låter som bra medicin :)
Har ju inga lediga dagar tyvärr, däremot funderar Daniel på att åka till föräldrarna på torsdag, så har gärna sällskap en sväng på kvällen då :)