Jag säger bara ÅH! ÅH!!! Den här BOKEN, vilken BOK! Så himla, himla vacker och sällsam och öm, sorglig och brännhet och viktig. Vilja-Tuulia Huotarinens Ljus ljus ljus fungerar fint på punkt 33. Läs en bok som inte utspelar sig i stadsmiljö. Baksidestext:

Mariia bor i en liten by i Finland och längtar efter att något ska hända, att något i hennes liv ska explodera, gnistra och spraka. Så flyttar Mimi till byn. När Mariia ser på Mimi ser hon bara ljus ljus ljus, men bortom ljuset finns något annat: en sorg så stor att ingenting rår på den.
Ljus ljus ljus är ett språkligt fyrverkeri och en glödande kärlekshistoria om att vilja dela allt men inte kunna, och om att vara den som blir lämnad ensam kvar. Med olyckan i Tjernobyl som fond skildrar Huotarinen (f. 1977) passion och sorg hos två unga flickor på 80-talets finska landsbygd. 2011 tilldelades boken Finlandia Junior, den finska motsvarigheten till Sveriges Augustpris för bästa barn- och ungdomsbok.

Absolut ett språkligt fyrverkeri. Det märks att Vilja-Tuulia är poet, så försiktigt som hon fingrar på orden, väljer dem med omsorg. Alltså, så klart dras jag till mörkret i ljuset, eländet under fernissan, och det flickiga. Mitt i vildvuxen natur, långt bort från de vuxnas blickar. Hade jag läst Ljus ljus ljus under skrivet av Kaninhjärta hade läs och skriv gått i samklang, liksom. Jag känner igen, känner in, hela tonen i boken.

Mariia är berättarjag. Hon älskar både killar och tjejer, och det fina är att ingen direkt verkar anmärka på det, trots att det är 80-tal, långt bort från nu. Utan att riktigt tänka efter dras hon med av Mimis ljus samtidigt mörker, lika mycket av kärlek som av nyfikenhet. Medan det är Mimis liv blir det för Mariia bara en plats att vistas på, ibland. Medan hon kan återvända till sitt ganska normala liv, med sin ganska normala familj. Och ju närmare slutet jag läser desto tydligare blir sprickorna i grunden Mimi står på. Tills jag fylls av förtvivlan. För ingen finns ju där för henne! Hon är helt ensam, bara 14 år! Även om Mariia är hennes älskade och älskare är hon ju också bara 14 år och gör inte det som egentligen behöver göras, hon är så ung. Står bara bredvid. Förstår inte att ta ansvar. Hon är ju bara på randen till att bli vuxen, men fortfarande ett barn. Så med katastrofen i Tjernobyl fylls hela den till synes enkla kärlekshistorien med domedagsstämning, som om ingenting riktigt är vad det verkar vara.
En sak som ibland kunde rucka mig ur mitt läsflow var när berättarjaget tilltalade mig direkt, som läsare. Att hon, mitt i texten, utbrast; Bästa läsare! Men det som kom sedan var absolut fint och tankeväckande och hjärtnypande, så vad ska man säga? Hon hade inte behövt ta i så, för det stör, utan istället vävt in det i texten. I vart fall för min skull. Ändå, jag tycker mycket, mycket om Ljus ljus ljus, och förstår varför den vannn.

Den får 4 av 5 av mig.

Ljus ljus ljus

Kaosutmaningen är ursprungligen en tysk utmaning, som via How Hollow Heart and Full kom till Sverige för snart ett år sedan. Ett gäng bokbloggare skapade tillsammans en ny utmaning för år 2014, och döpte den till Kaosutmaning 2.0. Utmaningen går ut på att läsa 20 av 40 böcker enligt en förbestämd lista, som hittas här. Startdatum är 1 januari 2014 och utmaningen håller på till 31 december 2014. Böckerna du läser får endast förekomma en gång på listan.

Följ och gilla: