Blog updates

Latest news & updates
Familj & vänner, Skrivande

2 månader och 18 dagar

27 april, 2016

… sen kanske nåt händer. Eller så händer det tidigare, eller så händer det senare. Men sablars, så tiden går ändå. Jag ska alltså väldigt snart få känna på krystvärkar, and I’m so excited!

Vi har, efter många turer, bestämt oss för att stanna kvar i Majorna över sommaren. Vi hinner inte byta till något lantligare innan dess, det är bara att inse och acceptera. Fast det svider lite i hjärta och själ. Jag skulle vilja låta mig själv och katterna komma ut i solen på alldeles eget gräs, jag skulle vilja låta tut sova i sin vagn i skuggan av ett träd, jag skulle vilja se maken grilla middag och dricka en god öl och tycka att livet är sådär härligt … men det blir nya tag till hösten, helt enkelt. För vi ger oss så klart inte! Vi är inte såna som ger oss.

Så, nu börjar istället en intern omflytt, där vi knör in vår säng i arbetsrummet, tut får vårt rum (hon är ju så liten i början att hon mest ligger i sin säng och bajsar, som min syster sa, men hon kommer å andra sidan ha en massa stora tillbehör som garderob! vagn! skötbord! bra då att ha ett gemensamt utrymme för detta och eventuella presenter … och dessutom vill jag inreda det där barnrummet), och lägenheten ska få sig ett ansiktslyft av rang. Det ska dras fram för tvätt- och diskmaskin, läggas nytt golv, bytas kakel, bänk och luckor i köket, sättas in nya innerdörrar, besiktigas vitvaror och toalettstolar och handfat – när vi är klara med alla finfina tillval Familjebostäder erbjuder ska ingen, ingen, kunna tacka nej till vår lya. De ska bli bländade när de kommer in, de ska bli wowade, och varje liten vrå ska viska ”du är hemma nu, det är här du ska bo, säg ja, säg jaaa”. 


Och så blir det vips aplätt att byta lägenhet.  


Fredagen som var fick jag äntligen skrivit det där synopset till bok två, arbetsnamn Svarta Tiger. Jag hade klipptid kl. 10 på Fritzis Hair Parlour, kånkade med mig datorn dit och sen hela vägen uppför avenyn (från Valand till Stadsbiblioteket, aj aj korsryggen), köpte mig en sallad och en liten kolapaj och så arbetade jag igenom allt. Massor av lösa stycken, instoppade i olika dokument, och anteckningar på lappar och i mobilen som först blev ett synops, sen uppdelat i kapitel. Nu är ryggraden lagd, storyns början, mitt och slut, och jag tänker att medan jag redigerar Vita Tiger med förlaget (Gilla Böcker) kan jag peta in mer saker eller kapiteluppslag i Svarta Tiger allt eftersom. Det är bara gott att ha en grund att stå på – det absolut enklaste med skrivet är pillet, det svåraste är massan, berättelsen, boken

Jag undrar allt hur finredigeringen i höst ska gå, med tut ute och ett nytt liv. Vi ska möblera om och strukturera upp vårt arbetsrum/sovrum, exempelvis vrida våra skrivbord mot ytterväggen, där fönstret är, så att de står på rad, och sätta upp hyllor och göra det fint – sånt brukar ge ny energi för mig. En ”ny” arbetsplats, liksom. Vi får hoppas det kan räcka som motor. Och vi får hoppas att tut är en bebis som sover, äter och gör ifrån sig som hon ska, gärna att hon sover minst fyra timmar i sträck under nätterna. Då borde skrivet inte vara några problem. Men det pirrar allt i mig, detta nya. Jag har en känsla av att hon kommer förändra mitt skriv till det bättre, betydligt bättre. Att hon kommer förändra och fördjupa mig som människa och därigenom mitt uttryck. 
Därför kanske Svarta Tiger blir än bättre än Vita Tiger. Och därför kanske Vita Tiger verkligen kan släppas våren 2017! Efter allt mitt gnat här över vore det fantastiskt, jag vill ju att ni ska få läsa … 

Följ och gilla:

7 comments

  1. Tips från coachen – bärsjal och ståbord! Perfekt i början när de flesta bebbar bara vill vara nära hela tiden. Jag fick skrivet nästan 2 timmar varje förmiddag de första tre månaderna på det sättet! Nu när han är äldre är han inte lika förtjust i sjalen längre men lägger sig istället kl 19 varje kväll vilket frigör en hel del tid!

    Vill man inte investera i höj- och sänkbart skrivbord tänker jag att man kan fixa en tillfällig lösning genom att palla upp det skrivbord man har! Oavsett tror jag att du fixar skrivtid och du bara är lite påhittig och passar på att skriva under de små stunder av "ledigt" som ändå dyker upp under dagarna! Att kombinera bebistid med sin favoritsyssla är verkligen en toppentillvaro! 🙂

  2. Vilka härliga tips – tack! 🙂 bärsjal har jag faktiskt inte tittat på än, vi har en Babybjörn, men bärsjal verkar lite lättare att kränga på sig, och lite mjukare också. Och så får man henne närmare sig. Helt klart värt att överväga. Men det är svårt att sitta ner med sjalen på alltså?

    Och himla skönt och peppande att höra att bebistiden går att kombinera med skrivet!! Har varit lite orolig för att det ska bli tvärtom … 😛 vi får hålla tummarna.

  3. Och vi längtar efter att få läsa!! <3

  4. Har varit väldigt mycket mer produktiv sedan dottern kom till världen! Att inte kunna skriva exakt när jag vill gör mig så mycket mera taggad när det äntligen uppenbarar sig en ledig stund. Allt har fått ett klarare syfte också, att jag gör det här för hennes skull också på något sätt. (Och plötsligt fyller bebisen fyra, knatar själv över gården till bästisen för att leka och man står där i fönstret och ser på henne, undrar vad som hände och om mammahjärtat kommer att klara det här). Lycka till med allt 🙂

  5. Så roligt att höra! Jag har haft en sån tanke också, även om jag mest varit orolig inför tröttheten – att man istället känner ett extra sug när man väl kan smyga till sig en stund för skrivande eller annat. Att allt på nåt sätt blir än mer värt så.
    Och så fint du skriver! Nu nöp det till i mitt hjärta också. Tiden går. Men tänker man på allt man har hunnit göra under all denna tid tycker jag ändå tiden är oändlig.

    Lycka till själv, skriv på! 😉

  6. Tackar 🙂

Write a Comment