Vita Tigern (2017, Gilla Böcker/Lilla Piratförlaget) kom till som ett slags omvänd biblioterapi: Christin Ljungqvist skrev bort sin framtidsoro med research, fantasi och förhoppningar. Det här är inte samma slags bok som hennes tidigare.
Läs om skrivet av Vita Tigern här.

Baksidestext

Till hotell Vita Tigern i Göteborg kommer människor från hela världen, på flykt undan krig eller för att skapa ett bättre liv för sina barn. Avalon har vuxit upp här, lekt i lobbyn, hjälpt till i köket, hämtat resande från luftskeppen. På nyårsnatten brakar en svävare ner i isen vid Götaälvbron, och tillsammans med sina vänner börjar Avalon leta efter föraren. Men under sökandet snubblar hon över en familjehemlighet som visar sig större än hon ens kunnat föreställa sig.

Christin Ljungqvists nya bok Vita Tigern är en äventyrsroman som blandar estetik från 1940-talet, grön högteknologi och skrot, med en framtid som varken är utopisk eller dystopisk, men precis som vår samtid brottas med frågor om integration och alla människors rätt till trygghet.

”” /…/ det light-dystopiska low-tech-Sverige Ljungqvist målar upp är riktigt intressant och lovande. Problemet som Christin Ljungqvist framför allt lyfter fram på ett starkt sätt är dock den nationalistiska och isolationistiska politiken och vad den gör med människor. Och vår medmänsklighet.””
Dagens Nyheter om Vita Tigern

”Jag gillar verkligen att Vita Tigern är en bok om att göra motstånd mot en förtryckande regim, men utan pampiga tal, rebellstyrkor, och blodiga revolutioner. I Vita Tigern kämpar hjältarna i mörkret, smugglar människor genom dolda tunnlar, och försöker göra världen till en bättre plats utan att själva synas. De gör det inte för äran, fosterlandskärleken eller berömmelsen, utan för att de tror på att alla människor har rätt till ett värdigt liv.”
Dagens bok om Vita Tigern

”Berättelsen är oavbrutet infernaliskt spännande, fångad på kornet i ett blåsvart, poetiskt språk. Del två och tre är mer än efterlängtade.”
BTJ-häftet nr 10 2017 om Vita Tigern