Litteraturevenemang, Vita Tigern

Multicon 2017

2 juli, 2017

För er som följde mig på Instagram i går kommer väl inget direkt som en nyhet, men jista-petter … vilken oönskat lång resa jag fick! Klev upp kl. 04:20, gjorde mig i ordning, lämnade hemmet med lite drickyoghurt och en banan i magen. Hade som plan att köpa en stadigare frukost på stationen, men där var stängt. Upptäckte dessutom att tåget saknade restaurangdel. Hoppades stå mig på den där extra-bananen jag packat ner.

Strax innan Herrljunga blev vi strömlösa och stående i över en timme på fält med betande kor och fjärran skogar som utsikt. Jag började på allvar snegla mot den korpulenta mannens matsäck. Sen gick hungern över, allt medan man ställde upp tågdörrarna för frisk luft och en surrealistisk känsla smög sig på. Vi evakuerades till ett passerande tåg, som också var försenat, och jag hoppade av i
Enköping där ett par funktionärer från Mulciton hämtade mig med mat. Allt som allt klev jag in på scen en halvtimme efter utsatt tid och mitt i ett samtal. Då hade jag varit på resande fot i 8,5 timmar.

Men bortsett från det här? Gick det hur bra som helst.

Anna Arvidsson, Sara Bergmark Elfgren, Christine Lundgren (moderator) och jag hade ett givande, fundersamt och skrattigt samtal om allt från hur man bygger en fantastik-värld till vad som gör en bok bra (!). I publiken satt en hel drös med fina läsare + Ada Wester, min förläggare från Gilla Böcker/Lilla Piratförlaget! Jag fick kaffe, jag fick snitsig Multicon-penna, jag sålde slut alla tigrar jag hade med mig (!!!).

Tråkigt nog var detta sista Multicon ever. Jag känner mig ärad att ha fått vara en del av detta fina, som förenar unga på ett engagerande, entusiasmerande sätt. Det kändes i varje litet korn i luften att var och en fick vara som den ville vara och det är så ovanligt! Med den stämningen! Den gjorde mig väldigt varm i hjärtat.
Så tack. Och vila i frid, kära konvent. 
Funderingar & tips, Läsare, Vita Tigern

Hur högt måste man skrika?

20 juni, 2017

Eller ska man skrika alls? Jag tänker på det här med att lyckas synas och höras i bruset, hur svårt det faktiskt är. Och att det sällan egentligen handlar om om man har nåt bra att synas och höras med, snarare tur. Idag. Det handlar om tur, inte skicklighet, och Tur är en orättvis, illojal, retsam typ som vänder kappan lite som hen behagar. Medan det förr tycktes vara lite lättare, liksom innan telekomtiden. Då kunde man vara en liten grabb från Ingenstans med gitarr, och lyckas för att man var bra. Då kunde man ha skrivit en riktigt bra bok och lyckas, för att man var bra.
Inte för att man skrek högst och skickligast.

Det kan hända att jag är lite bitter, men det är så många som skriker idag som inte har nåt bra alls. Bara en massa skit. Nätet är fullt av skit. Och några guldkorn som blänker. Som haft tur.

Lucky bastards.

Jaja. Det var mest det här jag ville säga:

Står du läslös i sommar, helt utan bok som kan mäta sig med Harry Potter? Förtvivla icke längre! Följ istället med in i vår framtid, till ett mystiskt hotell i Göteborgs hamn, där 14 år gamla Avalon McCoy söker sanningen om en störtad svävare tillsammans med sina vänner – ett sökande som för dem alldeles för nära en hemlighet som inte bara hotar många människors säkerhet, utan som också kan ta Sverige in i ett nytt kaos. Hemliga sällskap, politiska maktspel, underjord och den gamla världen, den som vi kallar vår nutid, rostande och suckande i skogarna …
Välkommen till hotell Vita Tigern!

Funderingar & tips, Läsare, Vita Tigern

Bokslukarna

15 juni, 2017

Bokslukaren Alfons tipsar om Vita Tigern i avsnitt 8 av säsong 2, jag blir så himla glad!!! Särskilt när jag ser hur det bränner till i hans blick när han korrigerar programledaren Marcus – en engagerad läsare som VET! Tack för att du läste Alfons!

Kika här för att komma till avsnittet (5 minuter långt)!

Bildresultat för bokslukarna

Bokslukarna

Bokmagasin för mellanstadiebarn.

Boktips, recensioner och reportage om böcker och författare. Programledare är Marcus Biderholt.
Läsare, Litteraturevenemang

Här träffar man mig!

2 juni, 2017

Vill du träffa mig? Kanske få en bok signerad? Kanske ställa en fråga?
Här mitt schema framöver:
➽ 1 juli kl. 13:00
medverkar i författarpanel på Multicon 2017, Sollentuna
➽ 19 augusti kl. 14:00
signerar på SF-bokhandeln i Göteborg
➽ 28 september-1 okboter
medverkar på årets bokmässsa i Göteborg, detaljer kommer!
➽ 27 oktober kl. 18:30
författarbesöker bibliotek Fyren i Kungsbacka under läsarkväll
➽ 24 november
medverkar på Utbudsdagen på Litteraturhuset
:PRELIMINÄRT:

Skrivande

Istället för den här världen

1 juni, 2017

Jag har börjat fundera på varför jag så gärna och envetet behöver skriva, egentligen. Inte bara att det är så förbannat roligt och avskilt och lukrativt, utan vad det är med skrivandet som drar i varje liten del av mig. Och jag inser att det från allra första början handlat om defragmentering. Att jag, genom att skriva, lägger saker tillrätta inombords. Belöningssystemet har säkert också med saken att göra, inget hissnar så inombords som när en scen verkligen sitter. Dessutom förstår jag bäst genom att gestalta, leva mig in i, berätta – både mig själv och övriga världen. Jag behöver förstå, (vem behöver inte?), först då kan jag känna frihet.
Ah. Där har vi det: skrivandet är min totala frihet. Jag är Skytt, jag är liksom frihetsberoende. Och jag är rastlös, otålig – skrivandet är det enda jag aldrig tröttnar på. Kanske lider jag av en bokstav? Kanske lider jag av alla bokstäver?

Skrivandet är min gränslöshet, min kanal för alla tankar och känslor. Jag blir grinig när jag inte får skriva, känslomässigt och tankemässigt förstoppad. Skrivandet skänker mig en själslig balans, och så mår alla bra runt omkring mig.
Sen har en annan tanke börjat kittla också, den att jag behöver, eller vill, fly den här världen. Som att den blir för mycket ibland, eller att nåt fattas den, eller mig. Och det gör mig än mer fundersam, och lite, lite orolig. För jag har allt jag nånsin önskat mig (förutom hus), betyder det att jag aldrig ska bli nöjd?
Eller är den där strävan bort, eller till nåt mer, varje kreatörs förbannelse?

Ibland undrar jag hur det skulle vara ett vara en mindre tänkande människa. En som inte sönderanalyserar saker, bara är lite mer. Om det skulle göra mig mer lycklig.
Och mindre kreativ.

Litteraturevenemang

Sånt man lär sig

29 maj, 2017
Nu har jag varit på mitt första nörd-konvent, Swecon 2017, and it was pure bliss! Och lite, lite jobbigt. Men mest bliss! 
Det hela började arla morgonstund i lördags, klockan 5 skulle jag upp. Det skulle Rut också. I vart fall nästan. Sen satt hon med mig, sömndrucken och flinig, medan jag hetsåt min frukost. Pappa Kristoffer fick ta henne när jag rusade mot spårvagnen med väskan full av tunga tigrar.

Och så vart tåget till Stockholm hela 18 minuter försenat, så klart. Och jag hade från början 30 minuters bytestid mot tåget till Uppsala, nu fick jag en kvart!
Lite, lite jobbigt.

Väl på min sittplats, med väskan uppe på väskhyllan, hamnade jag bredvid en trevlig Alexandra som visade sig vara biolog, förlovad och väl insatt i hela konvent-köret. Hon skulle också till Uppsala! Fast inte för Kontur 2017 utan för att träffa en vän. Vi bytte tips och tankar hela vägen upp, hon kändes faktiskt utsänd.
Första paneldiskussionen hölls på Uppsalas stadsbibliotek. Från v. v.: Henrik Fexeus, Sofia Falkenhem, Mats Strandberg, jag och Anders Björkelid – som just då bilden knäpptes höll låda varför vi andra sitter och småskrattar. Topicen var Att skriva SF och fantasy för barn och unga, och panelen blev riktigt lyckad! Särskilt tack vare konventets bästa moderator, Nahal Ghanbari. Sval, påläst, superbehaglig att lyssna på. Vi hade kul!

Efteråt lunchade vi, sen checkade jag in på mitt rum, lämpade av väskan och gick på panelen Folklore, fantasy and retellings med författarna Siri Pettersen (Norge) och Katherine Arden (USA).
Därefter medverkade jag i panelen Environmentalism in speculative fiction, vilket var ungefär lika tungvrickande som det låter. Come on! Min stackars trötta mammahjärna glömde liksom de flesta engelska glosor jag nånsin lärt mig och jag fick knappt fram vad jag ville ha sagt! Dessutom gick större delen av panelen ut på att komma med intressanta boktips i ämnet, och jag läser inte, jag skriver. Jag hade inga boktips att ge, what so ever. Det blev väl uppenbart till slut. Men åhörarna var så rara, de ställde riktigt bra frågor, exempelvis om det ger större effekt att skriva om en utopisk framtid istället för en dystopisk (vilket jag anser och har försökt göra i tiger-trilogin), och sa att de tänker läsa min bok. Jag lyckades göra ett gott intryck trots tunghäfta. Måste ha varit min snygga blus.

Därefter en snabb minimiddag i lobbyn och sen ännu en panel, denna gång med Kameron Hurley (USA), Siri Pettersen och Ann Leckie (USA), modererade av fina Nahal!

Riktigt intressanta grejer! Och roliga! Vi skrattade mest.
Panelen slutade 20:45. Jag ställde mig en stund i mingelrummet i mitten och väntade på att bli hittad (jag kände som sagt ingen) och Kristina Hård hittade mig. Sänder ett hjärtligt ????TACK???? till henne! Det var min jobbigaste stund på konventet. Jag var trött, saknade Rut och kände mig ganska ensam, så nära på att gå upp och bara lägga mig. Istället blev det författarmiddag på ”italienskt” hak, många samtal, många skratt. Just så som jag hoppades på!

Uppe på hotellrummet väntade ett kuvert. Några minuter i tolv kunde jag inte vänta längre! Det var nästan Mors Dag när jag öppnade och hittade ett jättefint brev från Rut + små chokladhjärtan, alltsammans hopsatt av hotellpersonalen enligt Ruts/Kristoffer anvisningar. Det bidde lite vått i ögat, lite knipigt i hjärtat. SÅ HIMLA FINT!!!
På söndagen var bland andra jag och Marcus Olausson med i panelen Steampunk och alternativhistoria, jag lunchade med Pål Eggert, Markus Sköld och Boel Bermann, jag blev sugen på att åka hem kort efter det men biljetterna gick inte att boka om. Jag irrade runt lite grann, hjälpte en herre med mustasch, hatt och käpp som visst hade lite yrsel, berömde Siri för hennes proffsiga men roliga paneler, checkade ut, bytte om inne på en toalett, fick tillbaka beröm från ett par åhörare som mötte mig i lobbyn (de gillade mina paneler, de skulle läsa min bok, mitt hjärta fladdrade till av glädje och lättnad!). Vid 16-snåret satte jag mig på Bishops Arms nära Uppsalas station och åt en macka. Där hölls ett slags efterfest, så fler och fler kom släntrandes från konventet. Vi hängde en sista liten stund, bytte visitkort, tackade och bockade. Jag fick sällskap av Markus Sköld mellan Uppsala och Stockholm, och mellan Stockholm och Göteborg halvsov jag mest allt eftersom solen sjönk över gröna fält, ringlande grusvägar som bara försvann, ensamma gårdar och mörknande skogar. Lyssnade på Efterklang, hetskollade Instagram. Saknade och längtade efter min lilla familj så det kändes som att jag skulle upplösas nånstans på rälsen. 
Vilken resa! Hönsmamman lämnade boet och kom tillbaka något klokare, jag har lärt mig att
  • absolut informera åhörarna i slutet av de paneler jag medverkar i att jag säljer böcker, sök upp mig efteråt
  • läsa panelbeskrivningen ordentligt och ärligt bestämma om jag passar in eller inte, eller få panelen att passa mig as we tag along
  • helst inte medverka i paneler på engelska innan Rut är, säg, 10 år?
Tack Swecon 2017! Tack Kristina! Och tack Kristoffer, som inte bara tog hand om Rut på bästa pappavis utan som dessutom råddade med en Mors Dag-gåva utan att jag misstänkte ett skvatt – jag älskar dig.
Skrivande

Fantasy för vuxna

25 maj, 2017

… alltså, hur smalt är det? Jag vill gärna skriva lite mer seriös fantasy framöver, jag har massor av manusskisser som nog är för mörka för barn och ändå inte riktigt skräck heller. Bara mer allvarliga, djupgående. Men är det nån idé?
Säljer det?
Läses det?
Nån som vet?

Författarskap, Litteraturevenemang

När lillan lagt sig

23 maj, 2017

… och pappan pratar med en gammal vän per telefon i köket, då passar mamman på att kolla lite närmare på de peeps hon ska panelprata med under Swecon.

Vi har Mats Strandberg (alla vet väl vem Mats Strandberg är?), vi har Henrik Fexeus (dito, dessutom mentalist, och bara därför tycker jag det känns lite obehagligt att träffa honom, ungefär som att träffa en psykolog eller en polis), vi har Anders Björkelid (författare till fantasy-serien Berättelsen om blodet, på nåt sätt känns det som att vi befinner oss på samma punkt i vår författarkarriär – slagpunkten), vi har Sofia Falkenhem (illustratör till Mats böcker om monstret Frank och Petrus Dahlins serie om Kalle Skavank bland annat, hon är skitduktig OCH har cool frisyr), vi har Markku Soikkeli (finsk litteraturforskare, kritiker, författare, tunga grejer, jag blir en ung flicksnärta bredvid honom), Saara Henriksson (finsk författare och journalist, väldigt produktiv, jag får lite prestationsångest), Marcus Olausson (författare till fantasy-serien Serahema Saporium, tvåbarnsfar – vi har en del att prata om vad gäller skrivande och föräldraskap!), Lennart Jansson (hittar inget om honom, han är säkert trevlig).

Fina konstellationer! Inspirerande, bra! Okej!

Nu ska jag passa på att sova. Over and out.

Litteraturevenemang, Vita Tigern

Nedräkning

22 maj, 2017

Idag är det fem dagar kvar tills jag tar ett hiskeligt tidigt tåg från Göteborgs centralstation och far tvärs över landet medelst tung väska (fylld av tigrar), färdglasögon (steampunk-goggles) och fjärilar i magen – jag ska på årets Swecon – Kontur 2017 – min allra första fantasykongress nånsin! Jag kan inget, vet inget, känner ingen. Jag har aldrig varit i Uppsala förut. Jag har bara ungefärlig koll på var hotell Clarion Gillet ligger, där kongressen ska ta plats, tack vare Google Maps. Kanske skulle jag ha gått inkognito första gången och rekat lite? Jo, jag vet – kongressen flyttar på sig från stad till stad och är aldrig på samma ställe, jag menar rent generellt. Fast tålmodig har jag aldrig varit. Äh, tänkte jag, och skaffade mig tre programpunkter istället:

⧫ 27 maj kl. 13:00-13:45, Att skriva SF och fantasy för barn och unga
⧫ 27 maj kl. 17:00-17:45, Environmentalism in speculative fiction
⧫ 28 maj kl. 10:00-10:45, Steampunk och alternativhistoria

Det finns trots allt en sak jag kan riktigt bra, och det är mitt gröna, gaspunkiga universum. Som alla är välkomna till! ???????????? Jag ställer mig ödmjuk inför alla nördars kunnighet beträffande allting annat, och bidrar med en snokande tonåring, ett mystiskt hotell, en stad de flesta av oss känner totalt förändrad och bakom elstängsel. Och så bidrar jag med luftskepp, svävare, mer bekanta saker. Det här ska bli så spännande! Så härligt! JAG SKA FÅ SOVA PÅ HOTELL! SOVA!! PÅ HOTELL!!! OCH PRATA OM SKRIVANDE, RESEARCH, VITA TIGERN, SUBGENRER, MIN GRÖNA GASPUNK OCH SÅ!!!!!!!
Ah … nu känner jag livet i mig.

Jag kommer ha med mig ett antal ex. av Vita Tigern till försäljning, det är bara att säga till. Boken kostar 150 SEK och jag tar helst bara kort.

Läsare, Litteraturevenemang

Vecka 20: DN, bokkoll och svenssonsvensson-liv

21 maj, 2017

Bergochdalbanevecka! I lördags recenserade Dagens Nyheter, i söndags blev jag intervjuad hos bokkoll.se samt strövade på Frölunda Torg med Denise, i måndags klippte jag naglarna på Rut. Från helt storartade saker till små och fina, med andra ord.

⧫ Måndag
Eller ja, i måndags kom visserligen ett ”artistavtal” från Stadsbiblioteket i Göteborg, det blir en grej för mig där i höst. Annars gjorde vi som vi alltid gör, Rut och jag: vi äter frukost, Rut sover förmiddag, vi äter lunch, vi går ut och går, vi går hem och äter lite till. Sen kommer Kristoffer från jobbet. Och däremellan nästankryps det och jagas lite katter.

⧫Tisdag
Det var dimmigt, det regnade. Vi hade tänkt gå till Öppna förskolan men den höll stängd. Så vi tog en promenad och lät tankarna vandra.

⧫Onsdag
Kristoffer ”jobbade hemifrån” med sin firma FondKalle, så jag passade på att klippa mig kl. 11 på Fritzis Hair Parlour – en sann retrostudio! Där klipps klassiska frisyrer, som den här:

Bildresultat för fritzis hair parlour

Vid 15:15 hämtade Lotten mig, min absolut äldsta vän (vi har känt varann sen vi var typ 8 år), så klippte hon sig på samma ställe. Sen kastade vi i oss pizza i sann småbarnsmamma-anda, snabbpratade igenom alla issuers vi har för stunden och åkte hem igen.

⧫Torsdag
Jättejättevarmt! Hur klär man egentligen ett barn med 25 grader i skuggan? Rut och jag gick till Öppna förskolan mitt på dagen, sen satt vi på filt på gården. Rut tyckte väl sådär om den starka solen medan hon älskade gräset, att slita loss det, smaka och så. Och jag fick en massa nostalgiska gravidkänslor – det var såhär det var innan hon föddes, snart är hon 1 år.

⧫Fredag
Städdag! Frustrerad tandsprickning! Allt som går ner är välling, inte ens godaste fruktpurén funkar. Stackars, arma lilla. Stackars, arma föräldrar. Vi är alla mycket trötta nu. Det sovs lite, det äts lite, det värks och gnags. Därtill börjar jag bli nervös, också. En vecka kvar till Swecon. En vecka, sen smäller det! ????

Litteraturevenemang

Swecon – mitt program

14 maj, 2017
➤  27 maj (lördag) kl. 13:00-13:45 (45 min.), Mallasalen, Stadsbiblioteket – Att skriva SF och fantasy för barn och unga
➤  27 maj (lördag) kl. 17:00-17:45 (45 min.), Gillesalen, Hotell Clarion Gillet – Environmentalism in speculative fiction
➤  28 maj (söndag) kl. 10:00-10:45, Akademien, Hotell Clarion Gillet – Steampunk och alternativhistoria

Vad Swecon är? Det här har jag lånat in från kongressens hemsida:


Kontur är den nationella sf- och fantasykongressen 2017 (dvs. årets Swecon). Vi kommer att ha ett program som täcker in science fiction och fantasy i alla dess former, med en betoning på litteratur. Vänta er en helg fylld med författarintervjuer, workshops, paneldiskussioner, föredrag och roliga intressanta människor!

Kongressen äger rum 26-28 maj 2017 på Clarion Hotel Gillet i Uppsala. Hoppas att vi ses där!


Kontur / Swecon 2017
Intervjuer & recensioner, Vita Tigern

DN recenserar!!!

13 maj, 2017

Jag tackar och bockar ödmjukast inför Dagens Nyheter idag, som bemödar sig med att läsa ung litteratur ingående, med djup förståelse, och analyserar texten över en hel jädra sida. Ni är ett föredöme för andra tidningar. Sluta aldrig ❤️

Här kan man läsa recensionen i sin helhet.

Jag är extra glad för att de valde bilden med mig i glasögon (!), så himla oväntat av media, och att recensenten Steven Ekholm så exakt ser precis allt jag vill få fram, som att min dystopi inte bara är elände utan supergrön – att jorden räddats. Att det är vi människor som fortfarande och alltid kommer att vara problemet eftersom vi är så många, vill så olika. Vi är ett olösligt problem. Men vi kan skapa balans mellan oss och marken vi står på. Vi snavar vid balansen varje dag.


”Problemet som Christin Ljungqvist framförallt lyfter fram på ett starkt sätt är dock den nationalistiska och isolationistiska politiken och vad den gör med människor. Och vår medmänsklighet. Här ligger den verkliga politiska glöden.”

Läsare, Litteraturevenemang

Vecka 19: Mariaplans bokhandel, Swecon och hård puls

12 maj, 2017

Jag inser, slutligen, att inget vettigt kommer bli skrivet. Inte förrän till hösten, då jag ”får” en skrivdag i veckan, ????oooOOOooooOOOooonsdagarna????, som jag kan spendera på Stadsbiblioteket i Göteborg, drickandes capuccino, knaprandes en god, dyr sallad, försjunken bland De djupa tankarna. För det saknar jag nu, nån form av mentalt djup. Jag får inte fatt i koncentrationen, skrivandets allomfattning. Jag glömmer rentav vad jag skrev två meningar tidigare och måste ögna igenom texten stup i ett, vilket gör att jag glider ur storyn, tappar känslan. Det är tydligen mitt sätt att vara mamma, eller att vara människa – jag kan inte splitta min allra innersta fokus. Den kan bara gå åt ett håll. Och nu är den ställd på Rut, och det tycker jag ärligt talat är bra.

Till hösten plitar jag på Vita Tigerns uppföljare, Svarta Tigern (arbetsnamn), och tar ett rejält grepp om hela storyn. Då kanske jag börjar blogga mer ordentligt, också. Men för nu har jag som plan att köra en fredagsrapport varje vecka, så att ni får höra mer detaljerat än ett Instagram-inlägg vad jag gjort föregående dagar, hur det känts, vad jag tänkt och så vidare.
⧫Måndag⧫
Rut och jag tog ett bad tillsammans. Så. Himla. MYSIGT! Vi älskar verkligen att bada! Sen gick vi förbi Mariaplans Bokhandeln och presenterade oss, jag har annars handlat där inkognito i hur många år som helst. Men en fellow författarkollega till mig, Elin Boardy, tyckte jag skulle ta mig i kragen. Så det gjorde jag. Och det gick urfint. Vi ska eventuellt styra upp nåt kul där! Yr av adrenalin fick jag ringt SF-bokhandeln när jag kom hem och bokat 19 augusti för signering hos dem. Sen blev ännu en programpunkt för Swecon färdig, Att skriva fantastik för barn och unga – författarpanel lördagen 27 maj kl. 13:00 på Uppsalas Stadsbibliotek (Mallasalen). Fritt inträde! Medverkar gör Mats Strandberg, Sofia Falkenhem, Anders Björkelid, jag och Henrik Fexeus med moderator Nahal Ghanbari. Ska bli så sjukt kul att jag ballar ur lite varje gång jag tänker på det. Känns på nåt sätt som en viktig punkt i mitt författarskap … jag har mer och mer börjat tänka på er läsare, och mindre på recensioner och att synas i media. Liksom, att jag ska ut på fältet mer, träffa er mer, söka upp er. Ja, en viktig insikt. Och en enorm ansamling av mod … Jag fick också bekräftat att Vita Tigern och jag blir med i bokcirkeln för unga på Göteborgs Stadsbibliotek i höst, hurra!!! Kommer kännas så knäppt att gå in där med sin dator för att skriva, och se reklam för sig själv på storbildsskärm ????
⧫Tisdag⧫
Jag spelade in en säljvideo på Instagram för alla bokhandlare – viktig info där!
Mamma skickade lite bilder på intervjun i Kungsbacka-Posten (hon hade kommit över ett ex. från en kollega) och jag och Kristoffer mailades lite med en mäklare angående visning av ett hus i Kungsbacka-trakten. Dock hade budgivningen redan dragit igång, så vi tackade slutligen nej till att komma och titta. Fint hus var det i alla fall! Och dyrt som satan.⧫Onsdag⧫

En läsare mailade och vill köpa Vita Tigern – jag har ju ett litet lager hemma nu. Just fixat med bankgiro för att få det hela i rullning, ska bli kul! Och en bokbloggare hörde av sig för intervju, mitt ”vanliga” jobb återkopplade angående en grej som ett rop från verkligheten, Kristoffer, Rut och jag hämtade vår gamla bil från rekond och körde ut den i det gröna för fotografering – den ska säljas. Rut har fyra och en halv tand (på gång, inte av) och är supernära att krypa – nu börjar det bli farligt! Och kul ????⧫Torsdag⧫
Efter lite märklig puls, typ jättehårda hjärtslag titt som tätt? Insåg jag att jag är liiite på gränsen till utmattning. Jag tänker hela tiden på människor att kontakta, olika sätt att sprida Vita Tigern på, engagemang och medverkan och jippon. Så jag sätter en gräns på mitt mobilanvändande, tränar yoga och tar en dusch medan Rut sover oförväntat länge under förmiddagen. Och när vi tar vår eftermiddagspromenad såg vi dessutom en helt magisk äldre dam i lång, röd cape.

Min andra programpunkt på Swecon blev klar, dock inte schemalagd ännu. Visst låter den spännande?

 
Steampunk och alternativhistoria

Steampunken har börjat klättra in på den svenska bokmarknaden, och nischar
sig mellan science fiction och alternativhistoriska skildringar. Hur lever
ångpunk vidare i svensk litteratur? Vilka retrofuturistiska världar är vi
intresserade av att läsa om?

Christin Ljungqvist, Marcus Olausson, Lennart Jansson, Simon
Lundin (M)



Två mail kom som möjligen skulle kunna leda nånvart: ett från Berättarbyrån hos Storytel, ett från Sommar i P1. Håll tummarna!
 
⧫Fredag⧫
Städdag! Dammsugit! Ett mirakel i en småbarnsfamilj! Känner bara att nu när Rut krälar runt överallt och stoppar allt i munnen ska jag göra mitt bästa för att inte ha ihjäl henne med dammråttor, torrfoder eller kattbajs. Jag nåddes av ett FANTASTISK besked från förlaget – Vita Tigern kommer dyka upp i tv!! Dock får jag inte säga exakt var, än. Och vi har anmält oss till två nya husvisningar.
Läsare, Vita Tigern

Som en eld

9 maj, 2017

… sprider den sig, min bok. Sakta och stadigt, och allt snabbare.

Jag har numer ett litet lager av Vita Tigern hemma, i fall att ni vill köpa direkt från mig. Signerad, så klart! Jag tar 150 kr + frakt, sammanlagt 200 kr. Maila mig på forfattare@christinljungqvist.se!

Läsare

Frågestund/live-sändning på Instagram!

7 maj, 2017

Just nu ligger ett inlägg uppe på Instagram som ett slags förundersökning – jag funderar på att köra en livesänd fråge-/pratstund tillsammans med er följare/läsare där.
Jag är inte så himla teknisk av mig, så jag vet inte om du som inte har Instagram kan medverka ändå. Det kan få bli en första prövning, detta, och så återkommer jag med mer kunskap efteråt.

Om du däremot har Instagram, KLICKA HÄR så kommer du till mitt konto.

Intervjuer & recensioner, Litteraturevenemang

Bladen brinner

4 maj, 2017

Vi som gör Bladen brinner heter Johanna Lindbäck och Lisa Bjärbo.

Två säsonger av Bladen brinner lider mot sitt slut. Sen blir det inget mer om vi inte får er hjälp. Från och med nu och fram till den 1 juni kan du stödja vår kickstarter så att vi kan forsätta göra en podcast för dig som vuxen om böcker för barn och unga! Dela den här filmen, sprid kampanjen och ropa från hustaken. Let’s go! /Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck

https://www.kickstarter.com/…/168…/bladen-brinner-andra-aret

Superduperbra och viktig podd för vuxna om ung litteratur – det finns inget liknande, alltså måste 

den här få stå. LÅT STÅ!

In och bidra, varje liten krona räknas ????

Funderingar & tips, Läsare, Skrivande

Ett löfte

23 april, 2017

Varje gång jag släpper bok dippar jag. Varje gång. Det är faktiskt anmärkningsvärt. Jag tänker att jag borde vänja mig snart, eller hitta ett bra sätt att hantera hela grejen på (inga recensioner, tråkiga recensioner, långa dagar/veckor av stiltje, känslan av att ”inget hände”, känslan av att ha lagt flera år på ”inget hände”), men än har det inte hänt.
Och jag ifrågasätter mitt yrkesval.
Och jag undrar om det alls är värt att skriva vidare.
Och jag får en kommentar på Instagram som helt ändrar min fokus:


Min snart 14-åriga dotter läste ut #vitatigern idag och hälsar till dig att boken var superbra, kanske till och med den bästa boken hon läst någonsin 🙂 

Jag skriver ju inte för recensenterna, inte egentligen, utan för ER, för MIG. Det är VIKTIGT. Inget man blir rik på, utan mitt bidrag till den här världen, mitt försök att ge tillbaka, min önskan om att fylla någon med nya tankar som, till slut, kanske leder till en positiv förändring. Kanske bara för en person, eller för flera stycken.

Och som min kloka fellow writer Charlotte skrev, Om vi kan justera våra drömmar och förhoppningar så att det passar med hur verkligheten ser ur tror jag att våra skrivande liv blir mycket bättre. Mindre resultatinriktade, mindre ångestfyllda och mindre pressade. Då kan vi förhoppningsvis skriva för att vi älskar det och inte för alla de andra anledningarna! 

Jag vill så gärna kunna arbeta med det här, på heltid. But who am I kidding? Mig själv, uppenbarligen. Jag skriver ju för sjutton för unga. Ska jag alls ha en chans att få nåt vettigt betalt för all tid jag lägger ner måste jag gå över till deckargenren. Göra en Mons Kallentoft. Och det vill jag inte. Jag vill skriva om det jag vill skriva om, inte skriva för att tjäna pengar. Det finns planer på en thriller längre fram i tiden, och av helt andra anledningar, men inte nu. Inte såhär.
Och då är det så. Då är det att jobba med något annat istället, till exempel som administratör/sekreterare på en byrå någonstans i Göteborg eller Kungsbacka, så att vi kan bo i en fin villa. Så att jag kan skriva böcker en gång i veckan men leva lycklig resten av livet.

Jag tänker ge oss alla ett löfte också: jag lovar dyrt och heligt att aldrig, aldrig sluta skriva böcker. Kanske ta pauser ibland, men aldrig sluta helt. Tvivlar jag igen, så som jag gjort det senaste, håll upp detta löfte in my face. Mmmkey? Samma sak om jag nånsin igen funderar på att klippa lugg.

Tack för att du läste ända hit ????kram på dig!
Läsare, Vita Tigern

GRATTIS!

16 april, 2017

Jag tänkte dela ut fem Vita Tigrar från början, men eftersom ni var sex stycken som ville tävla slänger jag in en bok till – ni vinner allihop!

Amanda Backlund!
Ann-Charlotte Ekensten!
Michaela von Kügelgen!
Stenbacka skolbibliotek!
Mia Hansne!
Annelie/En bokstav i taget!

Maila mig era postadresser på forfattare@christinljungqvist.se, så skickar jag böckerna ASAP! ????????????

Intervjuer & recensioner, Vita Tigern

Göteborgs-Posten recenserar Vita Tigern!

14 april, 2017

GP RECENSERAR!!!

Ett under har skett! Jag tackar och bockar och hurrar och så. Jättefin beskrivning av mitt framtida Göteborg och hur där ser ut. Inget alls om hantverket som sådant, som språk, gestaltning, huvudkaraktärens utveckling. Känns lite slarvigt av recensenten? Ah … läs ni och kom med era bedömningar, jag är ju partisk. Men jag kan inte låta bli att skriva några repliker till texten:

➤ ”tyvärr blir den något omständligt berättade historien aldrig riktigt spännande, utan får ibland en ton av Lasse-Maja” – den tänkta läsåldern är från 13 år, eller 11 om man är beläst. Sen undrar jag över det här med spännande. Är inte en djupgående familjehemlighet som leder oss under mark spännande? Hemliga, politiska undergroundrörelser? Hemska prövningar Ava måste igenom? En uppgörelse i slutet som innefattar skottlossningar, polis, mänskliga sköldar, döda?

➤ ”Avalon och hennes vänner framstår som barnsliga – skuttar fjorton- och femtonåringar jämfota längs kajer?” – jag gjorde det.

➤ ”kanske har övrig framtidslitteratur alltför effektivt präglat in bilden av tidigt vuxna, onaturligt kompetenta och dystra tonåringar” – ja ????

Läsare, Vita Tigern

Boktävling – Vita Tigern!

10 april, 2017

Så var det äntligen dags att dela ut lite böcker även här! Man får en signerad bok, ett bokmärke och ett klistermärke. Skriv i kommentarsfältet varför just du ska vinna, om en vecka väljs 5 vinnare ut. Heja!!

Litteraturevenemang, Vita Tigern

⧫ NYHETER & EVENEMANG

7 april, 2017

Jag vill slå ett slag för min nyhets-sida – där uppdaterar jag ständigt var jag kommer dyka upp.

Exempelvis 26 april: signering hos Akademibokhandeln på Kungsmässan, Kungsbacka,  med preliminär tid 15:00-17:00. Använd kordord Svarta Tigern för att få ett signerat friex + tjusigt bokmärke, det gäller de fem första!

Funderingar & tips, Intervjuer & recensioner, Läsare, Vita Tigern

Vita Tigern – lägesrapport

Hallå hej! Eller: halloj!

Det går bra för Vita Tigern! Hon har börjat sträcka på sig och dyker upp i snitt en gång per dag lite varstans i Sverige. Här är var hon visat sig hittills

⧫ Midnatts ord
⧫ Bokkoll
⧫ Dagens bok
⧫ Västmanländskan
⧫ Barnens bibliotek

och som boktips här

och här.

Jag är glad, nöjd, tacksam. Tigern tar sig ut i världen med little baby steps at a time och det är en lagom takt, det känns starkt.

Ser ni boken nån mer stans som jag inte hittat än får ni gärna hojta!