Tiden efter

Vilken intensiv tid i mitt liv! Vilket intensivt år … den här helgen har jag lärt mig vad bokmässan är och inte är, och det har varit toppar och dalar. Detta att träffa förlaget, att umgås med författarkollegor, att lära sig hur mässan är grundad, hur snacket går, och att avsluta kvällen med förlagsmiddag och sedan Park, det har varit jätteroligt! Första kvällen på Park kände jag mig väldigt malplacerad, jag tittade på alla blankpolerade kändisar och undrade vad jag gjorde där. Igår, som var andra gången, satt jag, Ada, Anna och Anna vid ett bord och drack skumpa, och det var något av det trevligaste med hela mässan. Vi fnissade och skojade och skrattade, underbart.

Dessutom åkte jag taxi hem och kände mig sådär malplacerad igen, det är min ödmjukhet som talar, jag vill inte bli sån där, ni vet? Jag vill ha fötterna kvar på jorden, och jag vill alltid, alltid vara vänlig mot människor jag möter, oavsett vad jag åstadkommer, oavsett vad jag får vara med om.

Här kommer lite blandade bilder.

Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren höll låda, jag lyssnade bara en kort stund, precis innan jag själv skulle upp på Ung Scen.

Det är en suddig Lina Forss var på scen innan oss, i förgrunden skymtas en annan Lina.

Mamma fann Alfons Åbergs mamma, Gunilla Bergström, och kunde inte låta bli att gå fram.

Här har vi bönorna som praktiserar/assisterar på Gilla Böcker, det är fröken Anna och fröken Christine, två raringar!

Från en annan vinkel!



Från en tredje vinkel. Calle Brunell sitter i bakgrunden och förbereder ett framträdande, Ada står och pratar med nya debutanten, Annakarin Thorburn.

Idag är bokmässans sista dag, sedan är den över för i år. Det känns tomt och samtidigt färdigt inombords, och jag är mer än redo för vila och goda promenader. Nu väntar en veckas semester. Äntligen!