Fint minne

Här är jag! Nyss hemkommen efter Stockholmsresa, Gilla Böckers fantastiskt
mysiga bokkväll på kafé Louie Louie, fnissig frukost med Ada och Anna idag och,
väl tillbaka i Göteborg, en fika med min chef på Akademibokhandeln inför
släppjippot för Fågelbarn (måndag 25 mars), en fika som blev till ett långt och
gott samtal. Såhär är det: jag har världens bästa förlag, och världens bästa
chef.

Ada Wester och Anna Danielsson Levin. De syns lite halvbra, men är hur söta
som helst. Vårens och sommarens böcker presenterades. Sedan fick jag ställa mig
bredvid Anna, och vi hade ett samtal om mina böcker och mitt författarskap. Jag
tappade inte tråden en enda gång, vilket gör det här till mitt bästa
framträdande hittills. Efteråt kom flera av de som var där fram och gav
feedback, och tyckte jag hade varit både proffsig och inbjudande. Trodde jag
skulle gråta. Av lättnad, alltså. Jag tycker det är så svårt att prata inför
människor. Men tydligen är jag bra på det. Nu vet jag dessutom hur det känns att
göra rätt.
Så, tack, alla ni som var där. Alla ni som sa så fina ord, och ville ha mina
böcker signerade. Jag känner mig så glad och tacksam!

Med mig hem från kaféet fick jag en lite nattamat av den urgulliga personalen
(tack!!). Vet ju att jag, efter varje framträdande, brukar bli glupande hungrig.
Mumsade i mig hembakt bröd och goda apelsinklyftor, sedan gick jag och lade
mig.

Idag, när jag lämnade Stockholm, kände jag mig som världens lyckligaste
människa. Det var tyst på tåget, solen gnistrade i snön, magiskt.

Längre än såhär blir inte mitt inlägg. Jag är, som vi säger i Göteborg, som
ett ursketet äpple.