Tips inför sommarläsningen: Kaninhjärta

Cecilia Nelson, Göteborgs-Posten

”Christin Ljungqvists ”Kaninhjärta” är en oerhört säker debutroman. Författarens har verkligen lyckats fånga de båda tvillingarnas ganska undflyende och komplicerade personligheter. Hon lyckas också foga samman två till synes oförenliga litterära genrer – en ångestfylld coming of age-skildring och en paranormal kriminalhistoria – på ett sätt som inte känns det minsta krystat eller konstruerat.”
Anna, Bokstävlarna 

 

”Jag är inte mörkrädd, men jag fick gåshud när läste. Så här ska en rysare skrivas.”
Josefin, Fabulerat

”Kaninhjärta är en berättelse i flera lager och jag som läsare drar av ett i taget tills historiens mörka kärna börjar visa sitt ansikte. Det yttersta, handlingen, berättar om tvillingarna Mary och Anne som lever ett helt liv utanför det vardagliga – spöken kan tala genom Mary och Anne talar med dem när de lånar Marys kropp. Mer behöver egentligen inte berättas, jag föreslår istället att du läser boken för det här är en berättelse som måste upplevas.”
Eli, Eli läser och skriver

”Titeln andas något mjukt, ömtåligt, sött. Därför blir jag förvånad när den slår emot mig som en tung doft, Christin Ljunqvists debutroman. ”Kaninhjärta” är en bok som inte riktigt låter sig kategoriseras; en egensinnig spökhistoria, en psykologisk thriller, ett mörkt familjedrama. Romanen är rik, både till innehåll och språk.”
Sanne Näsling, Dagens Nyheter

”Det är inte ofta som svenska författare riktigt ”knockar mig”. Som får mig tappa
andan och får mig att läsa boken sådär smärtsamt långsamt och ljuvligt.
Kaninhjärta av Christin Ljungqvist däremot var precis en sådan bok. Jag tycker helt klart att Christin Ljungqvist är Sveriges svar på Audrey
Niffenegger och som ni antagligen redan vet vid det här laget så fullkomligt
älskar jag den. Så läs Kaninhjärta. Helt nu på en gång!”
Lingonhjärta

”Flickornas minst sagt speciella förmågor beskrivs så enkelt och självklart, det är inte dem som boken handlar om, och därför läggs ingen större vikt vid dem, huruvida de är naturliga, OK eller konstiga. Och de invändningar jag hade före läsningen kom helt på skam! Det är inte ett dugg flummigt, konstigt eller för övernaturligt, utan en helt underbar skildring av två unga flickor och hur svårt livet kan vara när man bryr sig så mycket om, när pappa inte alls verkar bry sig om och mamma som vanligt inte fattar att hon gör fel.”
Tina Ottosson