Jag skulle vilja säga något litterärt intressant
… men just precis nu kommer jag inte på nåt endaste. Så jag slänger in några meningar från manuset jag skriver på, istället. Fullständigt råa och oredigerada och oantagna. Ta dem för vad de är. Men visst är det godis?
Det här stället, ibland hela stan, blev för mycket att ta in. Farsan hade ju varit precis överallt. Hade hunnit det. Suttit på varje trottarkant eller stentrappa, somnat på varje parkbänk, i varje hörn. Göteborg hade varit farsans sovrum, vardagsrum och toalett. Vart Finn än såg, såg han honom.
Ja. Så är det. Räven heter Finn, och hans farsa drack för mycket.
Christin
Författare till böckerna Kaninhjärta, Fågelbarn, Rävsång och Vita Tigern, samtliga på förlaget Gilla Böcker, numera del av Lilla Piratförlaget. Mottagare av Göteborgs Stads arbetsstipendium för författare 2015 samt två stipendier ur Sveriges Författarfond. Tidigare skrivlärare vid Folkuniversitetet i Göteborg. Bor i Göteborg sedan 2008 med man, dotter och två katter, bygger hus i Fjärås som beräknas stå klart hösten 2019.
4 kommentarer
Jo
Ååå så spännande med en ny bok! Och fint med en räv, och en Finn. Jag längtar.
Christin
🙂 tack! All pepp är välkommen just nu. När förlaget snart ska få läsa, och vänta, och vänta, och vänta …
Det är faktiskt 50/50: skrivet och väntet.
Christin
Nu blev det fel: det är alltså jag som står för väntet.
Nina
Himla fint.
Och sorgligt.