Jag har slutat
… äta socker, and I’m feeling
good.
Jag och socker är som ett omaka par. Helvete så vi bråkar. Känslorna svajar, tankarna irrar bort från mig; jag blir nån annan när jag slarvar med sött. Det är skitkonstigt. Därför har jag bestämt mig för en månad utan socker, som ett experiment. Och under tiden skriver jag så klart. Häromdagen skickade jag in två omarbetade kapitel av Vita Tigern till förlaget och fick utropstecken tillbaka, så nu kör vi.
Christin
Författare till böckerna Kaninhjärta, Fågelbarn, Rävsång och Vita Tigern, samtliga på förlaget Gilla Böcker, numera del av Lilla Piratförlaget. Mottagare av Göteborgs Stads arbetsstipendium för författare 2015 samt två stipendier ur Sveriges Författarfond. Tidigare skrivlärare vid Folkuniversitetet i Göteborg. Bor i Göteborg sedan 2008 med man, dotter och två katter, bygger hus i Fjärås som beräknas stå klart hösten 2019.
4 kommentarer
Libertin
En sockerfri månad är jag också inne på. Hur hård är du? Avstår du från ALLT socker (inklusive fruktsocker)? Jag försöker dra upp riktlinjerna för min sockeravgiftning just nu, men konstaterar om och om igen att det är socker i det mesta. Till och med det allra vettigaste brödet jag hittat i mataffären här (okej, England är inte jättebra på bröd) innehåller 4% socker. Svårt! Hur gör du?
Christin
Nej, jag äter frukt. Det verkar jag inte reagera på. Bara det vita sockret, som ett jäkla knark, eller ett gift. Och så äter jag knäckebröd, inget annat. Har man det i England? Till frukost äter jag två grova knäckebrön med ägg och kaviar, och en skål naturell, mild grekisk yoghurt med klyftad apelsin. Och så mjölk eller vatten eller te. Det är en bra frukost för mig. I ägget finns massa viktigt, i yoghurten också, och apelsinen är typ dagsbehovet c-vitamin. Lite frön vore väl bra också, då täcker man in magnesium etc. Men det är verkligen knäppt. Redan nu, på typ tredje dagen, känner jag livet i mig! 🙂
Skriviver
Å, strongt! Jag hade en (eller nästan två?) sockerfria månader i våras och det kändes otroligt bra. Men sedan blev det sommar och då tog jag semester och nu är det svårt att sluta med semestern, men jag ska försöka. Det är galet hur mycket bättre jag mår utan socker, trots att jag älskar socker nästan lika mycket som mitt eget liv. Det ÄR verkligen en drog. Och ett gift. Så heja!
Christin
Jag och maken är helt störda när det gäller sommaren; vi tar glasspromenader som nåt slag paradox 😀 att rör vi på oss? Gör den där glassen inte lika mycket. Det blir flera i veckan. Och jag blir bäng därefter …