Facebook under lupp

13 timmar efter publicering såg det ut som på bilden. Över 100 gilla-markeringar, vänner till vänner till följare som sett och kommenterat, ett par tusen användare som ögnat förbi i sitt flöde … jag läste Sölve Dahlgrens inlägg gällande trender i bokbranschen inför 2018 och insåg att han satte ord på en känsla jag haft ett tag:

Har du en Facebooksida (författare, bokhandlare, förlag, bibliotek) så har du säkert redan under hösten märkt av att dina inlägg når ut till färre läsare och får mindre spridning än för ett år sedan. Det är egentligen bara en fortsättning på det som redan tidigare är Facebooks utmaning – allt mer innehåll publiceras samtidigt som medlemmarna inte kan se fler inlägg än de gjort tidigare. Förr pratade man om att ett inlägg på en Facebooksida visades för 8 procent av dem som gillade sidan. Om inlägget får reaktioner eller kommentarer så visas det för fler. Om det delas når man utanför gruppen av fans.

Hur fungerar algoritmen? Som en av mina följare kommenterade: ”de vet inte ens själva”. Mitt inlägg verkar ha fått just den effekten att ju fler som gillat, kommenterat, desto mer har algoritmen öppnat upp för det. Det smått ovetenskapliga testet gick i vart fall bättre än mina lågt ställda förväntningar (tyngda av faktum att Instagram också kör en algoritm som styr när ens bilder visas för följarna, alltså spelar det ingen roll om du själv har en plan med tidpunkt, bild, text). Utifrån inläggets statistik finns bara vissa delar att läsa ut, jag hade velat kunna se en sammanställning eller graf över vilka som är mina följare (en uppskattning ger hälften följare, hälften vänners vänner), hur många procent som fått se inlägget kontra dem som interagerat, hur inlägget rört sig (kedjorna), någon som vet om det går att gräva fram?

Det här vet jag i vart fall: allt mer sprids via Facebook och Instagram, allt färre syns, och du som användare får mindre och mindre kontroll. Vi som läser andras inlägg börjar också bli trötta på mängden, varför algoritmerna alls tagits fram, och det här, sammanlagt, har gjort mig kliande sugen på att köra härifrån istället. Kanske en tråkig slutsats (och det betyder inte att jag försvinner från de andra ställena!), men jag tänker på det Austin Kléon skrev om att behålla sin domän, sin webbplats, oavsett vilka nya plattformer som tas fram – att låta hemsidan vara källan, och på något sätt göra den enkel att följa, ungefär som Instagram, med en fungerade evenemangskalender och delningsalternativ, som Facebook, men utan algoritmer.

Jag tror på den idén.