Fantasi och frustration


Lyssnade på inrådan av min goda vän Eva på podden Pampers barnvagnspromenad, där Louise Hallin så klokt säger “fantasin utvecklas i frustration, man hittar på lösningar på problem när man blir frustrerad, det är den enda utvecklingsgrunden vi har, i harmoni finns det ingen som utvecklas överhuvudtaget”. Jag tänker likadant – när man uppnår harmoni, alltså total balans överallt, finns ingenting kvar att göra. Varför jag borde skapa som bara fan just nu, om tid bara kunde uppenbara sig.

En sak har jag i vart fall insett: jag kan inte skriva någonting högambitiöst medan Rut är liten. Inte för att jag inte har försökt, en tid tillbaka har jag varit väldigt seriös med ett vuxenmanus som tar vansinnig mycket energi att alls hålla igång och som hamnar på naturlig paus varje gång Rut blir förkyld, vilket händer varannan, var tredje vecka, varpå vi sover rätt kasst alla tre och inte orkar alstra något vettigt.
Nej, istället fokuserar jag på ung litteratur, yngre än innan – 9-12 år. Jag har en manusidé hos min förläggare på Lilla Piratförlaget, Ada Wester. Hon ska få tycka till innan jag jobbar vidare. Serien är fem böcker lång och planerad i detalj, första boken halvskriven och en illustratör inkopplad. Hon, liksom jag, väntar bara på tumme upp.
Och medan vi väntar når min frustration sin peak, som alltid (att vänta är min klenaste egenskap) – jag har just kommit på ännu en manusidé. Den är möjligen än bättre än den första, min mage säger i vart fall det. Då är frågan, ska jag hålla mig till tåls eller gå på känsla? Och bara skriva så fingertopparna ömmar?

Livet snurrar rätt intensivt just nu. Det känns som att sitta i tekopparna på Liseberg, ni vet? Jobb, småbarn, träning, vänner, familj, husbygge och intill allt det där en envis dröm om att skriva. På heltid. Varje dag, hela dagen. Gomorron, puss på barnet och iväg till förskolan, kyss på maken och iväg till jobbet, en kopp kaffe och sen bara datorn och jag. Bara många, långa timmar av pure bliss. Frågan är då, blir man rik på 9-12-åringar?
Min systerdotter är en föredömlig läsare, helt magiskt fokuserad på världarna som ryms mellan pärmar. Samtidigt tänker jag på crossover-litteraturen, dit Harry Potter hör – litteraturen som inte riktar sig till någon särskild åldersgrupp utan läses av alla. Om jag lyckas klämma in mina böcker i det ädla sällskapet?

Vi får se. Jag tänker i vart fall försöka. Frustrerad och full av fantasi.

Christin

Författare till böckerna Kaninhjärta, Fågelbarn, Rävsång och Vita Tigern, samtliga på förlaget Gilla Böcker, numera del av Lilla Piratförlaget. Mottagare av Göteborgs Stads arbetsstipendium för författare 2015 samt två stipendier ur Sveriges Författarfond. Tidigare skrivlärare vid Folkuniversitetet i Göteborg. Bor i Göteborg sedan 2008 med man, dotter och två katter, bygger hus i Fjärås som beräknas stå klart hösten 2019.

Du kanske också vill läsa:

Lämna en kommentar

Denna sida uppdateras tisdagar och söndagar.

Christin Ljungqvist

Christin Ljungqvist

Jag debuterade som författare 2012 med Kaninhjärta, en skräckbok för unga vuxna. Den fick ett varmt mottagande av både läsare, bloggare och litteraturkritiker. Därefter har jag släppt ytterligare tre böcker, samtliga på förlaget Gilla Böcker, numera del av Lilla Piratförlaget. Jag bor i Göteborg med min familj och jobbar som copy/contentwriter på en av stadens webbyråer.

Kontakt

Har du frågor eller vill boka mig för intervjuer, framträdanden eller annan form av medverkan?

Vinn en signerad Vita Tigern!

Tidigare inlägg

Populära inlägg

Dubbelseende

24 februari, 2019

Födelsedagarnas tid

1 april, 2019

Följ mig via e-post eller Bloglovin!

Follow