Födelsedagarnas tid

Majoriteten av min familj, liten (maken i juni, dottern i juli) och stor (svåger och systerdotter i mars, syster, svägerska och svärmor i april, systerdotter, bror och pappa i juni), fyller år nu under våren och sommaren. För att inte tala om vänner och deras barn! Helgen som var åt vi tårta i dagarna tu och tog nypiga långpromenader.

Förra veckan hade Rut något vi först fick förstå från vården var höstblåsor, senare möjligen eksem (uppföljning nu i veckan), så hon fick vara hemma nästan alla dagar. Passade då på att åka till Alfons Åbergs museum vid Drottningtorget i Göteborg. Där körde vi bil och helikopter.

Tänker också ibland att detta är min författarkarriärs dödskamp – att jag bara inte vill förstå det än. Att jag håller fast vid mina historier in i det sista. Min förläggare, Ada Wester, säger att jag alltid kommer att skriva. Men kanske inte som författare då, tänker jag? Usch, hemska tanke … och kanske, kanske sann.
Här kommer ett fint minne från 28 mars 2012 att klamra sig fast vid:

Första recensionen! I och för sig ingen ”riktig”; Bibliotekstjänstens. Men det är på sådana recensioner som bibblorna baserar sina bokinköp, och det är viktigt! Jag får tyvärr inte lägga upp den, men jag kan citera…
”Christin Ljungqvists debut är lika stark som symbiosen mellan Mary och Anne. Hennes drömska och associativa berättarspråk utgör en perfekt kontrast till tvillingflickornas skenande ångest.
[…]
Rent genremässigt har Kaninhjärta en hel del gemensamt med andra samtida så som Jessica Schiefauers Pojkarna (2011) och även John Ajvide Lindqvists Lilla Stjärna (2010).”
Emelie Ljungberg, BTJ
John Ajvide Lindqvist. FATTAR NI? Det är grymt stort för mig att bli jämförd med honom!!!