Författare som föreläser - den verkliga kostnaden

Utifrån rubriken kanske ni förväntar er att jag ska berätta exakt vad jag tar i arvode som författare? Svaret hittar ni här.

Artikeln kommer snarare att handla om övriga kostnader för författare som föreläser eller framträder – kostnader som känns snarare än syns. Jag tog upp det under själva föreläsningen förra lördagen, detta med författaryrkets extrema ytterligheter. Dels ska du vara bekväm med dig själv, effektiv i din ensamhet, isolerad utan att bli tossig, och sen ska du vara representativ, retorisk och intressant. Långa perioder sitter du i egna tankevärldar för att ögonblicksvis stå inför publik med allas blickar på dig (vilket är en färdighet i sig: att bära andras blickar utan att krackelera). Och det kostar i form av energi. Det är en ansträngning för vem som helst och särskilt för dem som föredrar ensligt skapande.

Måste författare föreläsa?

Just nu finns mer som kostar i mitt liv, inte minst huset (både bokstavligt och bildligt menat! Plus en viss liten människas trotsperiod) – jag är fortfarande trött inombords sen resan till Vimmerby. Ännu en sak jag nämnde under föreläsningen var baksidan med författarmässiga kickar: att man blir bakis på sin egen kemi, och det är just vad jag är. Bakis, och lite vårtrött. En av deltagarna frågade om detta med framträdanden och föreläsningar för författare är ett krav från förlagets sida. Mitt spontana och tvärsäkra svar var: nej, absolut inte! Det beror så klart på vilket förlag man har och vilka böcker man skriver, för vilka läsare och så vidare. Och böckerna och författarskapet mår bra av att möta sin publik, så klart. Däremot, och återigen, kan det betyda något negativt för dig som person. Därför måste detta vara en dialog mellan dig och förlaget. Jag har aldrig, aldrig känt mig tvingad till att stå på scen och det är helt rätt, enligt mig. Hela grejen är ju egentligen ett spektakel? De allra mest slipade författarna är som utställningsdjur … jag och en av skrivkursdeltagarna kom in på detta med att skriva under pseudonym också, något som kanske inte är så vanligt idag. Men dessa människor väljer aktivt att skriva anonymt och står absolut inte på någon scen! Och ändå väljer förlagen att ge ut dem. Exempelvis J K Rowlings försök med Robert Galbraith innan detta spred sig som en löpeld …

Så, hur ska vi författare betala för dessa kostnader?

Som med allt annat är föreläsande och framträdande något man generellt vänjer sig vid. Och jag tycker det är rejält roligt att få vara med och berätta, och svara på frågor – det är hur kul som helst! Jag tror dock på att, liksom skrivkurserna, gå en kurs i retorik och skaffa sig verktyg. Även om jag upplever att jag klarar av scenerna bra vid det här laget, vet hur jag ska uppföra mig och tänka, borde något på dessa kurser hjälpa mig efteråt. Hur jag varvar ner efter att ha varvat upp. Var jag kan hitta den bästa vilan.

Det jag själv kommit fram till är att

träffa vänner och familj så tätt inpå som möjligt – en kravlös träff med god mat och mycket skratt. Inget fyller på energi så mycket som att omges av människor som älskar en.
gå i skogen, gärna med sällskap av mitt lekfulla lilla barn.
elda lite, och då menar jag inte att tutta på vad som helst! Men att sitta framför en brasa tycks bränna bort grubbel hos mig.
kramar och kyssar från min man

Sammanfattningsvis: kärlek och hetta. Det fyller på med energi snabbast av allt.