… klarar korta skrivpass, visar det sig. Och dessa korta skrivpass har i sin tur resulterat i ett gäng kapitel. Allt medan de små titthålen läkt ihop har jag knappat mig längre in i Sallys förunderliga, smått klaustrofobiska värld (bara för att rymdsagor fascinerar mig skulle jag aldrig, aldrig vilja lämna jorden!). Söndagar är i regel skrivtipsdagar här hos mig, men jag är trött i skallen. Så i brist på annat bjussar jag på det här: Illustration: Katarina Karsberg Det finns något som heter Fermis paradox. Mamma berättade om den när Sally var ganska liten. Jättemånga planeter i Vintergatan kan vara hem åt utomjordingar, så var är allihop? Mamma sa…

Jag är en av de otåligaste människorna jag vet, bredvid min syster. Kanske också min bror? Det Ljungqvistska blodet kliar på något vis när det gäller sådant vi bara vill genomföra. Och rymdsagan, liksom alla tidigare böcker, är exempel på min otålighet, min drivenhet, mitt jäklar anamma. Jag vill skriva och vara mitt i rymdsagan, samtidigt att den bara ska vara klar och redo att “sälja in” till förlag! Därför tänkte jag ge er en tjuvtitt på rymdsagans huvudkaraktär, jag kan inte hålla mig till tåls längre! Här har ni henne, Sally Andersson, fantastiskt grovskissad av Katarina Karsberg – en kreatör/illustratör som är så bra att det fasen är ett…