Den lever! Bloggen alltså. En eller två texter per månad kan väl allt hinnas med, tänker jag. Så här är jag nu, lite skakig i blogg-benen, men redo att berätta.

Först och främst: jag är här nu, tillbaka i min hemkommun Kungsbacka. Författare och sugen på att ta mig in i kulturlivet här. Det började redan för ett tag sedan, när jag höll i en digital skrivkurs för Fyrens bibliotek. Hur kul som helst! Men vad mer kan göras? Jag har en liten dotter till, E, som varit med i regionens läsfrämjande satsning. Bokpaket och digitalt bokprat. Bra idé! Ändå kliar det i mina fingrar – det måste gå att göra mer. Tankarna maler och maler … hur kan jag som författare bidra till mer läsning och fantasi i regionen? Hur sänker vi tröskeln för läsande, så att det faktiskt blir attraktivt? Jag har en del görbara saker. Och jag letar nu efter en ingång. Vi får se om jag blir insläppt någonstans.

Som författare i Kungsbacka suger jag så klart i mig av min närmiljö – och historierna jag berättar nu har en lokal förankring, om än inte uttalat. I början av året släpptes min första lättlästa bok, Vitormen jagar, på Nypon förlag. Sjön i boken är inspirerad av Lygnern, där jag bor, och skogen är så klart min skog. Och man kan absolut säga att jag har förstört för mig själv – jag kommer nog aldrig våga tälta nere vid sjön. Än mindre bada i den när mörkret faller på … nåväl, det går väl över. Nästa lättlästa bok utspelar sig i norr, söder om Sarek. Så förlåt, alla Sapmi-bor! Där väcks en hungrig jätte upp ur sin mångåriga slummer och, ja, ni kan säkert gissa vad han äter till frukost, lunch, middag, kvällsmat och nattsnacks.

Vad mer? Jo, ett häxmanus för 9+ ligger hos förlagen. Också det inspirerat av min närmiljö – det är bra grönt och fint på sina håll i Kungsbacka. Författandet av denna bok har rört sig över ett par års tid. Den har varit en gång hos förlagen, väckt intresse, ändå refuserats. Skrivits om och återvänt. Nu i höst ska jag få besked, och det är med STOR FÖRVÄNTAN. Boken är den första av fyra tänkta böcker, och jag har skissat på bokomslag.

För det är ytterligare en sak som är ny: mitt illustrerande. Det började som ett oemotståndligt sug efter Ipad och penna och Procreate, och har faktiskt resulterat i att jag utvecklats tämligen snabbt. Nu bemästrar jag en hel radda olika penslar, lager-inställningar och stilar. Och jag har börjat hitta min egen målarstil dessutom. Så tankarna går på barnböcker, både illustrerade och skrivna av mig. Det vore vansinnigt roligt att ro i hamn.

Sist, men inte minst: härom dagen fick jag ett mail av en barnboksförfattare i Göteborg. Han håller på att sjösätta någonting unikt, har knutit flera författare och illustratörer till sig och undrade, rätt och slätt, om jag vill haka på. Det skulle innebära fler texter att skriva för en redan kreativt stressad, brödjobbande småbarnsmamma med villa, trädgård och en opassande längtan efter en hundvalp mitt i allting. Men jag tror ändå att jag gör det. För det känns som att också det kan bli stort.