• Familj & vänner

    Vi får inte komma in!

    Inte innan huset är klart och slutbesiktigat och inte längre en byggarbetsplats. Så vi smygsitter lite på utsidan istället, fikar i den gassande varma höstsolen och tjuvfotar genom fönstren.

    Igår, måndag, släpptes målarna in! Så nästa gång vi kikar in har väggarna fått än mer form och kanske också färg/tapet.

    Efter fikan gick vi raka vägen ut i skogen. Där hittade vi faktiskt små guldklimpar = kantareller. Inte så värst många men det räckte till varsin skaplig frukostsmörgås. Och där är så vackert. Attans bananer, så vackert där är! Det riktigt pirrade i kroppen av att vara där denna gång, som att alla nykära känslor börjar omvandlas till riktig kärlek.

  • Familj & vänner

    Svampjakt i Fjärås

    Det vart inte möe, kan jag säga. Men det vart vackert. Så vansinnigt vackert!

    Bullig mossig mark mellan tysta träd, solsken som spunnet guld och en tjoande glad storfamilj som går och babblar, stojar och skrattar.

    En och annan fästing, bland annat på Rut ? och sen kom bror och far och brädade oss alla med en hink Karl Johan.

    Vårt svampställe sen mamma var liten ligger 10 minuter från Villa Kulla. Bara en sån sak. Gör ju att brev som detta, med en uppsägning i, inte tynger lika mycket att posta. Men ändå tynger det..

  • Familj & vänner

    Om tre månader flyttar vi – på dagen!

    Eller: om tre månader är det slutbesiktning och nyckelöverlämning och, om allt går som det ska, inflytt. Särskilt lördagen 16 november (OBS! Alla nära och kära!!!), då 14 november är en torsdag och inte särskilt lämplig för flytt om man vill ha hjälp. Väl på plats kommer somrarna att till stora delar se ut som på bilden, tagen av min vän Denise, på väg ner till sjön, med packning över hela kroppen och små barn på släp. Akta sig för skogsmyror och fästingar, klättra och balansera, lyssna till det tysta livet och djupandas av söt, frisk luft … känns pirrigt att flytten är så nära, och det känns vackert och vemodigt på samma gång. För Göteborg har blivit min stad efter alla dessa år. Här har så mycket hänt som varit avgörande för mitt liv! Som giftermål, författarskap, barn. Här kan jag se ut och vara precis mig själv. Här finns alla människoexemplar man kan tänka sig och ingen är stöpt i samma form. Ingen är den andra lik, även om det finns vissa trender, vissa linjer av människor som umgås i sina kretsar och tar efter varandra. Så den gör ont, den här flytten, samtidigt som den lockar och drar.
    Därför blir det här ett löfte: Rut ska få Göteborg bit för bit så att hon en dag också kan göra staden till sin. När hon är stor nog. Men för nu vill vi ge henne frihet och rymd och all trygghet som går att uppbåda. Det är helt enkelt dags nu. För att inte tala om hur dags det är för våra katter att få en lucka ut till naturen, eller för oss att få ett vettigt arbetsrum för våra firmor, eller för våra långväga goda vänner att få gästrum, och för vårt gemensamma liv att kunna bjuda på middag utan att tvingas möblera om hela boet. Och det är absolut dags för en trädgård, EN TRÄDGÅRD!!! Så jävla dags, alltså.

  • Familj & vänner

    Men, vad är det här?

    Ett hus! Absolut! Vi har döpt henne till Villa Kulla för att vi är lite Astrid Lindgren-skadade och dessutom just fått förstå att inflyttningsdatum är på damens födelsedag dessutom. Det är ett A-hus av Villa Anneberg och det smälldes upp på en dag. Inuti saknas typ allt, både väggar, tak och golv, men vi kommer dit. Dag för dag, timme för timme. Och som vi längtar.

    (det här är ett test av kopplingen mellan blogg och Instagram-konto, se mer här:
    – plugin: https://wordpress.org/plugins/wp-instagram-post/
    – guide: https://www.elegantthemes.com/blog/tips-tricks/how-to-automatically-publish-from-wordpress-to-instagram )