Storytel

Avslutande inlägg i bloggturnén hamnar hos Storytel, denna ljud-/e-boksjätte som köpte upp Norstedts förra året och i mycket tycks gå i framkant för bokens moderna tid.
Hos dem skriver jag om skrivandet som terapi. Viktigt!

Bloggturné - the grand finale

Denna vecka avslutas min bloggturné! Näst sista inlägget hamnar idag hos Boktugg, en nyhetssajt med fokus på bokbranschen. Sidan startades av Sölve Dahlgren 2014, en kreativ mångsysslare av rang: han är författare, skribent, redaktör, projektledare, konsult inom redaktionell kommunikation med ägare till kommunikationsbyrån Dahlgren Communications och en av grundarna till Hoi Förlag. Jag klarar precis av att vara mamma, fru, syster, dotter och vän just nu - hur ska jag alls skriva bok två och deljobba dessutom, undrar jag? Kanske kan Sölve svara på det. Kanske har han ett magiskt trick.

Hos Boktugg bloggar jag om att bloggturnéra - hur jag tänkte innan och vad jag lärt mig. Och på onsdag, då Vita Tigern släpps, publiceras mitt sista bloggturnéinlägg hos Storytel - länk kommer!


Den Hysteriska Veckan

... i punktform:
  • Rut har börjat få tänder + lärt sig att hamna på mage i sängen och sen fastna där = mindre sömn för oss alla
  • i morgon bloggar jag hos Boktugg + bebissimmar med Rut
  • tisdag ska Rut och jag till öppna förskolan, helst + författarsnack med Mats Strandberg på Litteraturhuset i Göteborg på kvällen
  • onsdag släpps Vita Tigern (!!!!!!!) + Rut ska på 8-månaderskontroll
  • torsdag är det släppfest för Vita Tigern + Ola Kjelbyes bok BRNA ("min" fotograf) = vi kan inte gå på varandras fester, typiskt!
  • fredag är det släppfest för Elin Boardys Tiden är inte än
  • lördag är det kalas för syster, svåger och systerdotter
  • söndag är det husvisning
Och idag är det husvisning, också. Livet. Jag säger bara det: LIVET 😰

En storhet

... mitt ibland oss, Jeroen van Kesteren. Jag menar, kolla bara.

Nu svarar jag!

Jag hade frågestund för ungefär en vecka sen och här kommer svaren!

Fråga: Jag undrar om du någon gång innan du blev utgiven tog hjälp av en lektör och om du i så fall kan rekommendera någon?

Oj ... jag måste tänka (jag har hållit på med det här i 10 år nu! Eller längre!). Svaret blir nog nej. Inte vad jag kan minnas. Det kostar ju en del. Jag gick skrivkurser - där är "lektörstjänsten" inkluderad. Man läser vanligtvis varandras texter, lär sig att ge och att samtidigt ta emot konstruktiv kritik. En av de största aha-upplevelserna jag nånsin fått. Den sved, kan jag säga. Jag skrev om en rödhårig tjej (doh!) som var synsk (en tidig version av Hanna), men jag var på tok för närvarande i mina egna texter. Jag behövde ta ett steg tillbaka och låta texterna få vara sina egna, utan mig. Kanske låter flummigt. Men vi författare är bara medier, en kanal för texterna att passera genom. Så ser jag på det.

Fråga: Jag undrar lite om hur det kändes att byta spår helt och hållet med ny genre på den nya boken, speciellt som du inte visste hur det skulle bli med förlag osv! (För som jag uppfattat det brukar många etablerade författare skriva kontrakt utifrån ett synopsis eller några kapitel, sådär "in progress" när de är etablerade och håller sig till samma förlag och genre, ungefär?)

Det kändes så jäkla bra. Jag behövde göra nåt nytt! Och jag behövde dessutom fantastiken ... jag skrev fantastik när jag var tonåring, det var så skrivandet började för mig. Jag ville åt den sortens skrivande igen, sorten man kliver in i mer, lever ut mer. Det har varit, och fortsätter att vara, en underbar genre att skriva i!
Jag var ganska kaxig i början av Vita Tigern, tänkte att jag så klart skulle få den utgiven (kanske på ett alternativt förlag med redan öppna fantastik-kanaler?), men den kaxigheten gav med sig när jag insåg att det ändå skulle bli svårt. Jag vet inte hur det är för andra etablerade författare, men för mig har det alltid varit så att jag först måste skriva boken, sen få den antagen. Kanske om man säljer mycket, att man då kan bli antagen på några fesna sidor synopsis. Jag tror dock det är mindre vanligt.

Fråga: Jag undrar hur du gör med språket i dina ungdomsböcker, dvs anpassar du efter en ung läsare, hur tänker du kring dialogen etc...?

Jag är en väldigt dålig författare när det gäller att anpassa mig. Så nej, jag anpassar mig inte. Jag skriver så som jag vill skriva, så som jag tycker att det låter när jag skriver dialoger och så som jag tycker att karaktären berättar när jag skriver löpande text.

Jag går IGÅNG!


Jag menar, det här? Tipstack till Amanda Hellberg! Särskilt för introduceringen av det fabulösa ordet glamping. Istället för camping. Precis min typ av tältsemester, alltså.


När jag kramade henne för första gången

... kom en djup suck ur mig. Det var som att en cirkel slöts, en sedan länge ständigt snurrande. Hon är här nu, och hon är vacker. Min vita, vita tiger.

Förvirring och tunggung

Vi är bra lustiga som småbarnsföräldrar. Varken maken eller jag noterade att det är nästa helg som husvisningen är, stoppade in Rut och oss själva i bilen och for ut i mjukt gul vårsol och vinterblek natur. Bara för att tveka utanför själva huset (det var ju så få bilar där!). Jag dubbelkollade, insåg vårt misstag och sen sladdade vi illa kvickt därifrån. Så blev det sockerkaka hos mina föräldrar, istället.
Häpp!

Lördagen gungades det för första gången i Ruts liv. En fin upplevelse. Efteråt stektes det pannkakor och ännu mer efteråt åkte vännen Denise och jag till Posthotellet, där vi mötte upp med Charlotte för middag. Jag har inte varit ute på länge. LÄNGE. Knappt utanför dörren i vissa fall. Såhär ser veckorna ut på ett ungefär:
  • måndag: klassisk hemmadag. Vi klipper naglar, badar kanske, tar en promenad.
  • tisdag: öppna förskolan. Fast sist fick Rut maginfluensa så nu är vi avvaktande.
  • onsdag: pappa jobbar hemifrån! Vi myser alla tre.
  • torsdag: antingen hemmadag eller öppna förskola.
  • fredag: babysim! HELA dagen kretsar verkligen kring denna lilla halvtimma: man måste förbereda, och efteråt måste man plocka och skölja upp och hänga på tork.
  • lördag & söndag: hälsa på/få besök av familj, vänner, släkt, gå på husvisning/tomtvisning, prova nya saker tillsammans
Alltså var lördagskvällen en social prövning. Jag tror jag klarade det bra. Men som jag sa till vännerna: jag kände ett pirr när jag närmade mig spårvagnshållplatsen, som att jag blev lite nervös inför att träffa dem. Tänk då inför släppfesten av Vita Tigern? Hujeda mig.



Kulturkollo

Denna vecka bloggar jag hos Kulturkollo, ett bokläsarkollektiv som drivs av åtta luttrade bokbloggare och som snabbt blivit ett forum för både läsare och författare. De kör bland annat temaveckor, intervjuer, bokcirklar, recensioner och rapporter från olika litterära event - de är engagerade på ett sätt som är oerhört viktigt för vårt lands kulturspridning, och vårt land. Kultur, som musik och böcker, är vad som främst skiljer oss från djuren. Glöm aldrig det!

Jag skriver om Göteborg, mitt Göteborg, både nu och sen. Länk kommer!